Hade en jättemysig kväll igår med Daniels familj på besök. Jag förstår helt klart hur han har blivit så fantastisk som han är. Fina underbara människa, du är min och jag är din. Det kanske är cheesy, äckligt och allt vad det kan vara men vad gör det? Vad spelar det för roll vad andra tycker när du gör mig lycklig? Tänker tillbaka på sommaren, det var en jobbig sommar, men också den bästa i hela mitt liv. Älskar höra dig berätta din version av allt som hände. Kanske att jag ska sätta dig på att gästblogga om det... du har trots allt vunnit pris för att du skriver bra och det skulle göra mig lycklig att få allt nedskrivet så jag kan läsa istället för att tvinga dig berätta om det hela tiden. Vad säger du älskling?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar