Åter igen gryr dagen

Nu är det två veckor sedan vi flyttade in i det nya huset. Jag trivs här, mer än vad jag trodde att jag skulle göra. Detta huset är hemma och har nog varit det sen den höstdagen då vi var här första gången, jag, Daniel och Bella, den gången då jag förälskade mig i det lilla radhuset på Ekollonvägen. Det har också gått en vecka sedan jag började jobba heltid igen. Jag älskar mitt jobb, barn, föräldrar och kollegor. Men idag räckte inte det. Idag bröt jag ihop när jag fick telefonsamtalet om att bilderna som togs på Isabella på sjukhuset har kommit. Jag försöker verkligen ställa mig upp och anpassa mig efter någon ny slags vardag men det är lite som att ställa sig upp medan någon annan står och knuffar ner en igen. Idag har jag en dålig dag, jag låter mig ha det. Imorgon är det en ny dag och då tar jag det därifrån. Som Daniel hela tiden påminner mig om.. "En dag i taget".

Flickan som gillar att dansa

Nu försöker jag förstå, jag har blivit mamma till ett änglabarn. Jag måste säga det högt för att förstå att det inte bara var en dröm. Mitt barn dog. Jag sitter och väntar på ett samtal, ett samtal från min Bella. Det samtalet kommer aldrig komma fram. Hon är för liten för att kunna ringa och dessutom är hon död så hon kommer aldrig att höra av sig till mig. Jag vet detta men eftersom att jag inte förstår så fortsätter jag att vänta. Idioti. När jag låser dörren och går hemifrån så har jag glömt något, kan inte riktigt komma på vad det är. Sedan minns jag. Jag har glömt magen. Jag har glömt att ta med mig min bebis. Sjukt att glömma en sådan sak. Känner mig som världens sämsta förälder i några sekunder innan jag minns att det inte är mitt fel. Jag kan inte ta henne med mig för hon är död. Jag är så förvirrad för det är så himla svårt att förstå. Min kropp gör saker på rutin, det är lätt jag behöver inte tänka efter så mycket. Men om något ska göras annorlunda blir jag helt snurrig. Det är som om hjärnan har gått sönder. Den tar liksom inte emot ny information utan fortsätter att göra saker på rutin. Detta är min nya vardag. Jag har gått sönder och en bit av mig saknas så jag kommer aldrig kunna bli riktigt hel igen. Men kärlek är som lim. Jag hålls ihop därför att jag fortfarande är en sån där naiv människa som tror på kärlek och lycka. En sådan som tror att allt det bästa inte hänt än och som känner glädje över allt det vackra i världen. Jag undviker att ställa frågan varför. För det har ingen betydelse. Min älskling är död oavsett. Jag fortsätter leva.

Utan dig

Det svåra är inte att vara ledsen.. Det är jag konstant. Det svåra är att glädjas över det vi fick. Vara lycklig trots att det värsta som kan hända har hänt oss. Att fortsätta leva, bearbeta sorgen och våga andas igen. Ibland gömmer jag bort hur man gör men för det mesta går det bra. Folk frågar hur jag mår... Det är ingen konstig fråga men den är helt omöjlig att svara på. Speciellt ett svar som folk vill höra. Jag brukar säga att jag mår okej, men egentligen mår jag allt. Jag mår fantastiskt samtidigt som jag mår förjävligt, jag är glad samtidigt som jag är ledsen, jag är lycklig samtidigt som jag är olycklig. Hela jag är full av kontraster och jag kämpar med varenda fiber i min kropp att det positiva ska vinna. För det är så jag vill minnas dig. Glädje, kärlek och lycka är vad du ska symbolisera i mitt liv om jag så ska kämpa tills jag dör för att känna så. Jag är förälder nu. En mamma utan barn. Det är sorgligt, inga tvivel. Men det finns så mycket glädje också. Jag ångrar inte att du fanns, aldrig. Jag bara saknar dig så fruktansvärt mycket.

Det var alltid din låt

"Cause you were just a small bump unborn for five months then torn from life.
Maybe you were needed up there but we're still unaware as why."

-Ed Sheeran

Lilly Isabella Telder

Idag har varit en dag då många gått tillbaka till vardagen. Inte jag, mitt liv har stannat. Jag har blivit mamma och förlorat ett barn. För mig finns inte längre någon vardag att komma tillbaka till. Inget är som vanligt längre för min värld har vridits uppochner. 

Den 2 Januari 2014 födde jag vår Isabella. Hon var det vackraste barnet man kan tänka sig. Helt perfekt med små öron, liten söt näsa och pussmun. Så otroligt älskad från första dagen vi visste att hon fanns. Finns inte ord nog att uttrycka min kärlek eller saknad efter henne. Jag är så otroligt lycklig över allt hon gav mig samtidigt som jag är så otroligt ledsen över att jag inte kunde skydda henne så som jag borde ha gjort.

2013

Januari

Det blev en riktig kickstart på nya året, jag och Linda var klara med vår C-uppsats och vi tog examen med bravur i mitten på månaden.

Därefter flydde jag landet med mina fina vänner Pontus, Amanda, Oskar och Daniel. Thailand- min första chartersemester och första gången jag tog mig utanför Europas gränser.

Dagen efter vi landat på Svensk mark igen gjorde jag min första arbetsdag på mitt nya arbete som förskollärare.

Februari

Denna månad bestod mest av arbete, det var mycket att ta in eftersom det var en nystartad förskola. I februari fick vi våra första fyra barn på avdelningen och jag lärde mig nog nya saker varje timme. Daniel spenderade mycket tid i Stockholm men trots detta uppmärksammade han mig på alla hjärtans dag genom att skicka blommor och choklad med bud. Mina kollegor blev allt lite avundsjuka.

Mars
Nu passade jag på att utnyttja min nya förbättrade lön genom att köpa dyra kuddar och annat piff för att snygga till i vardagsrummet hemma.

April

Jag, mamma och Daniel åkte upp till Trosa och hälsade på mormor och morfar. Här var låg det fortfarande snö på marken.

Gick även ut och åt min första riktiga brunch med Amanda och Casse på Incontro. Herrejävlar vilken buffé!

Maj

Vi spenderade en fantastisk dag i Maj med grillpicknick och brännboll i Lerum tillsammans med Linda, Alex, Victoria och Anna.

I slutet av månaden åkte jag, Josse och Daniel upp till Västerås för att besöka fina Sofia och Anders.

Juni

Vi spenderade många soliga dagar i Torslanda vid havet eller i Lerum vid sjön. Jag älskar att sola och bada. Sedan fyllde världens sötaste unge tre år och jag blev därför bjuden på prinsesskalas. 

Midsommar spenderades med underbara människor och omständigheter på Oskars sommarställe på Stocken. Kunde inte varit mer lyckat.

Juli

Nu fick jag äntligen ta med Daniel till mitt andra hem i Italien. Vi spenderade dagarna med sol och bad i sällskap med min fina familj.

När vi kom hem till Sverige igen var det dags för den traditionsenliga Roadtrippen.

Augusti
Slutet på min första betalda semester kom och vi började planera för bröllop.

September

Jag blev bjuden på 25-års maskerad hos Carro. Mådde inte så bra den kvällen så stannade inte speciellt länge. Var sjuk ganska mycket den här månaden och var otroligt trött hela tiden.

Torsdagen den 19 September tvingade mina kära vänner Josse och Jannike mig att göra ett graviditetstest. Jag var övertygad om att detta skulle visa sig vara negativt precis som tidigare gånger och ville egentligen inte göra något. Till min och Daniels lycka var det positivt och vi fick denna höstdag beskedet om att vi skulle bli föräldrar.

Oktober

Nu var jag otroligt trött och utmattad av alla hormoner som flög omkring i min kropp. Mitt arbete blev tyngre och jag mådde dåligt över att jag inte kände att jag kunde prestera som vanligt. Privat befann jag mig dock i en lyckobubbla och mina tankar var helt riktade åt skatten som nu fanns i min mage.

Daniel var under den här perioden ett helt fantastiskt stöd. Han gjorde precis allt för att jag och bebis skulle ha det så bra som möjligt. Nu bestämde vi oss också för att leta efter ett större hem till vår lilla familj och i slutet av Oktober slog vi till på vårt drömhus i Lerum.

November

Bebis växte och livet flöt på, nu kickade mitt illamående in ordentligt och jag missade många jobbdagar. Detta gillade jag inte men jag hann kolla på alla säsonger av Grey's Anatomy.

December

Mitt första December på fem år som jag inte behövt slita ihjäl mig med dubbla jobb, skola och inga lediga dagar förrän julafton. Jag började nu må bättre igen och bebis började röra på sig. 6 December var vi på ultraljud och fick reda på att det är en liten flicka som bor där inne. Jag blev 24 år och firade detta med de närmsta. Extra glad över att Lisa var här.

Julafton spenderades i vanlig ordning först i Torslanda med min familj och på eftermiddagen med Daniels familj på deras sommarställe på Flatön. Vi fick många fina julklappar och mina favoriter är helt klart Köksassistenten från Daniels mormor och Thomas och den fina nallen som var till bebis.

Den 28e December hade vi julmys hos Emelie med risgrynsgröt och julklappsspel och fina vänner. Precis så som det ska vara. Det sägs ju att många går upp mycket i denna sista månad på året på grund av allt vad julmat heter och jag vill ju inte vara sämre jag. 

Nu har ett helt år passerat sedan denna bild togs. Mycket har förändrats men allt till det bättre. Det har varit ett otroligt häftigt år för min del och nu ser jag fram emot allt roligt som jag vet kommer hända under 2014. Om ett par timmar åker vi till Oskar i Lerum för att fira in det nya året med vänner som jag tycker så mycket om. Med dessa ord och bilder vill jag önska er alla ett riktigt gott nytt år!

Ultraljud, julstök och kalkon

Vilken helg det har varit... I fredags fick vi träffa vår bebis för första gången. Det var det absolut häftigaste jag varit med om i hela mitt liv. Otroligt att man kan se in i min mage där det bor en frisk liten bebis. Grät hela bilresan tillbaka till jobbet. Hon är helt fantastiskt fin vår skatt. Hon har små tår och fötter som trampar på mig och hon rullar runt och busar som bara den, det va så coolt att få se det som jag annars bara känner. På kvällen firade vi med finglögg och mys.

Lördagen spenderades i Gråbo med Linda och Anna. Riktigt tjejmys med god mat och julbak. Vi har det alltid lika härligt när vi ses vilket är något jag verkligen värdesätter. Fina, fina vänner!

Idag studsade jag upp när jag såg att den första riktiga snön kom fallande från himlen (nej, jag räknar inte stormen i veckan som riktig snö). Det var stora vackra snöflingor som kom flygandes och jag hittade snabbt på en anledning att ge mig ut. Älskar verkligen känslan när snön klibbar fast i håret och att det knastrar under fötterna när man går. Vi (jag, Daniel och Pontus) käkade en riktig söndagsfrukost med frallor och smoothies framför julkalendern. Tittar ju på julkalendern varje år, det hör liksom till December. Bonus är ju att den faktiskt är riktigt bra. Lite senare på dagen träffade jag Jannike på en liten fika i Haga. Det var som vanligt trevligt att ses en stund. Nu är jag, Daniel och bebis precis hemkomna från en riktigt mäktig kalkonmiddag hos Daniels mormor. Vi är så mätta och belåtna allihop så nu blir det att jäsa framför Solsidan i soffan och ladda batterierna inför nästa vecka.