Hade en liten dipp igår, en känsla av tomhet ilade i min kropp. Funderade länge på vad det kunde bero på och kom fram till att det förmodligen handlar om att jag känner mig "färdig". Har sedan jag var tonåring gått och väntat på att bli klar med skolan, flytta hemifrån, ha ett stabilt förhållande och få en vuxen vardag med ett "riktigt" arbete. Allt detta har jag uppnått och därför får jag känslan av att jag inte riktigt har några utmaningar kvar. Jag har det helt enkelt för bra. Så kanske man inte ska uttrycka sig... Jag har såklart fortfarande många härliga saker med livet att se fram emot. Men någonstans infinner sig ändå den där saknaden av att få kämpa lite. Vill faktiskt inte att livet bara ska vara något jag glider med i. Vet inte riktigt hur jag ska tackla denna känsla då jag å ena sidan känner mig lyckligt lottad över att allt det fina i mitt liv som jag har åstadkommit samtidigt som fraserna "är detta allt?" och "vad gör jag nu?" ekar i mitt huvud. Jag tror det är viktigt för min egen skull att jag sätter upp lite kortsiktiga mål och ambitioner så att jag inte fastnar. Jag är inte en sådan person som bara nöjer mig, jag är girig av mig och vill gärna ha mer av sådant som jag älskar. Frågan är bara vad som är nästa steg...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar