Känslobomb

Jag har en förmåga att känna för mycket på en och samma gång. Min kropp hinner knappt med när det snabbt pendlar mellan skratt och gråt, rädsla och hopp, längtan och förtvivlan, ilska och lycka. Ibland känns det som jag ska explodera av alla intryck och uttryck. Vet inte riktigt hur jag ska hantera mig själv. Tur att jag har Daniel. Han vet precis. Hans omfamning. Hans lugnande blick. Hans sneda leende. Hans förmåga att läsa av alla mina behov. Hans oändliga kärlek.

Det är skönt att vara älskad.