Söndagsmys

Vi har haft en superhärlig helg. Gårdagen spenderades först i Torslanda med hela familjen och sedan lämnade vi lilla loppan med nonno och nonna för att åka och spaa på Arken. Dejt med min stora älskling var ett underbart sätt att spendera lördagskvällen på. Spa, trerätters och hotellnatt. Perfekt. Men småbarnsföräldrar som vi är somnade vi ändå kl 22 och vaknade kl 06.30... det är svårt att bryta vanor på bara en natt. Vi hade det hursomhelst himla mysigt med mycket gos och skratt. Det känns bra att vi fortfarande har så roligt ihop. Nu ligger vi hela familjen i soffan och både lilla och stora älsklingen sover. Bebis i magen lever däremot loppan och bökar runt som bara den, det är vad jag kallar söndagsmys!

Världens godaste fisksoppa

4-6 portioner
Ingredienser:

400g torsk
300 g lax

2 morötter
1 purjolök
1 fänkål
1 vitlöksklyfta
1 flaska hummerfond (ca 250 ml)

2,5 dl cremé fraichê
2,5 dl vispgrädde
1 dl vitt vin
0,5-1 g saffran
Citronsaft
salt
peppar
timjan
rosmarin

Så gör du:

Hacka grönsakerna i jämna bitar och fräs i kastrull. Fyll upp med kokat vatten så att det täcker grönsakerna och tillsätt sedan hummerfonden. Koka tills grönsakerna är riktigt mjuka och mixa tills soppan blir len.

Tillsätt cremé fraichê, grädde och vin medan du rör i soppan och krydda sedan efter smak. Mixa igen om du vill ha soppan riktigt krämig. Skär fisken i centimeterstora bitar och koka sedan i soppan 2-5 minuter. Voilá!

Misslyckande

Och så börjar det igen... Ångesttankarna och kroppen som värker av smärta. Jag börjar ifrågasätta varför jag utsätter mig för detta igen. Att vara gravid är inget jag är bra på tyvärr. Jag känner mig så himla misslyckad som kvinna, som inte klarar av att bära mitt barn med glädje. Det värker i hela mig just nu på grund av foglossningen och jag vet att detta är kroppens sätt att säga stopp till mitt arbete. Jag behöver bli sjukskriven, helst igår. Men jag vill inte. Jag vill inte bara sitta hemma och vänta på att min bebis ska komma eller dö. För ja... det är dit tankarna går. Jag vågar inte lita på att bebis stannar. Nu är jag i vecka 17 och jag är livrädd att förlossningen sätter igång och skatten i magen får träffa storasyster Bella på tok för tidigt. Händer det vet jag inte hur jag skulle klara det. Då skulle nog Alicia få växa upp som ensambarn med två syskon i himlen. För en graviditet till klarar varken kropp eller psyke av. Jag får ofta höra att jag är stark... men jag förstår det faktiskt inte för jag känner mig så jävla liten och svag. 

Kanelbulle

För att förgylla vardagen lite nu när vi börjat jobba igen passade jag och Alicia på att baka lite bullar. Kanelbullar hör verkligen hösten till. Det är så gott tillsammans med en kopp te eller varm choklad. Dessutom är det perfekt att ha med till jobbet om jag skulle få sockerdipp under dagen.

Det där magiska med bubblor

Storasystrar

Det har varit tyst här ett tag, mycket kan förklaras med att ett litet syskon till Isabella och Alicia ligger och gror i min mage. Hemligheter har aldrig varit min grej och eftersom att detta är vad mina tankar bestått av de senaste 10 veckorna som vi har vetat, har det varit svårt att skriva om något annat. Dessutom har bebis även orsakat en hel del illamående och kräkningar så fokus när jag väl mått bra har varit annat än lilla bloggen. Imorgon går vi in i vecka 15 och oj vad vi längtar till bf 5 februari.

Midsommarbilder